I höstas stod där fullt med sly, då lade jag inte märke till det. I vintras låg där högar med sly, då lade jag inte märke till det. I våras, ja ganska nyligen, riktade jag blicken mot marken, då lade jag inte märke till det.
Men nu. När jag egentligen tittar på något helt annat ser jag det;
Jag har en park.
Park vid slutet av ett dike |
Eller ja. Om man väljer att kisa lite så är det en park. Kanske kan det bli något att sträva mot; ett torp med en park. Inte det torpigaste men visst vore det väl något?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar