Grönsakslandet, del 4

Oh, so happy! Allt tyder på att jag kommer att få skörda egensådda grönsaker! Potatis, ärtor, dill, sallat, rädisa, spenat, morötter och rödbetor, allt växer så snällt i mina odlingsbäddar!

Jag tyckte att jorden såg så mager ut när jag krattade fram odlingsbäddarna. Jag tyckte att den såg ut att innehålla alltför mycket sand. Jag tillhörde visst den grupp av människor som tror att jord måste vara närmast svartbrunt för att något ska växa. Trodde. Nu vet jag att jord kan vara sandig, att den kan innehålla småstenar men att frön kan gro ändå.

Men spänningen är inte över för det. Det visade sig att någon hade varit och tuggat på rabarberbladen, där såg det ut som om någon hade varit framme med en hålslagare. När min semester börjar ska jag se till att sitta på vakt, se till att nita de små skadedjuren. (Från att ha varit en from person som endast dödar mal och fästingar upptäckte jag under helgen hur lätt det var att döda myror i hundraden utan att ens fundera om de kan tillhöra gruppen skadedjur.)