2012-05-10

Grönsakslandet, del 2

Precis rätt plats för det blivande grönsakslandet.

I natt drömde jag att jag började rensa grönsakslandet från ogräs. Började - tills jag upptäckte att det var fullt av småsten. "Folk kommer ju att tro att jag har fullt med potatis", tänkte jag i drömmen, "så besvikna de kommer att bli när de upptäcker att det bara är småsten."

Fullt fungerande dynggrep
Men det var faktiskt en sak som slog mig när jag grävde (i verkligheten, inte i drömmen) bort det översta lagret av gräs och ogräs; det finns inga stenar i mitt kommande grönsaksland! Jag tror att jag valt den bästa platsen för landet - på precis samma ställe som en torpare före mig haft sitt grönsaks- och potatisland. Och det är väl antagligen denna torpare som - i sitt anletes svett - skapat det röse i skogen som jag arbetar med att tömma till förmån för syrenbersån.

Det var ett förvånansvärt lätt arbete att gräva fram grönsakslandet. Alltså efter att jag blivit tipsad om att använda grepen - som tydligen inte är någon trädgårdsgrep utan en dynggrep - och inte spaden. Grepen är förresten något som Drängen fann i skogen bakom grishuset - antagligen kvarglömt på högen med dynga. Den ser inte mycket ut för världen med sitt trasiga skaft men är mycket lättare än någon av de trädgårdsgrepar som jag kände på när jag besökte stormarknaden. Så jag jobbade vidare med den istället för att köpa en hel grep. Och jag ångrar det inte.

Nästa gång jag åker till torpet ska jag rensa grönsakslandet från ogräs. Jag gissar på att det kommer att bli jobbigare än det var att gräva fram det. Men visst börjar det redan likna något?

4x4 meter grönsaksland, allt enligt planerna.
Det återstår en del arbete innan jag är klar. Jag ska rensa landet från ogräs, rätta till kanterna. Jag har förresten också fått cementplattor som jag kan bygga gångar av. Trevligt. Och så ska jag skaffa fram jord. Men jag tror att jag har hittat ett ställe på min lilla gård där jag kan hämta (eller rättare sagt gräva fram) riktigt trevlig jord.
 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar