Kökssoffan

Drömsoffan, numera min.

Jag hade en tydlig bild av hur min blivande kökssoffa skulle se ut. Den skulle vara tillräckligt lång för att en vuxen ska kunna sova i den. Det skulle inte vara en pinnsoffa, utan en sådan där med hel rygg. En sådan som stod i bondgården där jag tillbringade mina barndomssomrar. En gammal utdragssoffa. Lite snirklig och så, men inte för mycket.

Jag har sett några liknande soffor, antigen för dyra eller skapligt billiga – men i det senare fallet sådana som måste renoveras.

Men nyligen besökt antikvariat på landet stod några kökssoffor. Just sådana som jag kunde tänka mig. Fast utan prislapp. Jag konstaterade att de var fina. Fast säkert dyra, så jag hann gå tillbaka till bilen. Tills jag upptäckte att Fredrik skulle göra upp affärer om en gräsklippare. Då sade jag åt honom att fråga – mest i förbigående – om hur mycket antikvariatsinnehavaren skulle ha för sofforna.

Tre respektive sexhundra kronor! Gissa om jag skulle ha en! Och jag valde den som stod på högkant, delvis dold av den andra soffan. Den billigaste och den som jag trodde skulle passa bäst på torpet. När jag fick hem soffan följande dag visade det sig att jag hade gjort ett klipp. För det var inte bara min soffa som delvis doldes av den andra soffan, utan hela prislappen. I och med att jag betalade 300 för soffan fick jag rabatt på hela 500 kronor!

Det enda som egentligen bekymrar mig är frågan om hur mycket plats den tar av mitt lilla kök. Den går precis in där jag vill ha den, men hur blir det med bord och stolar? Nåja, det är en senare fråga. Innan den överhuvudtaget kan komma in måste diskbänken flyttas.

Köksskåpet, del 1 – planering och förberedelse

Det är egentligen inte svårt att bestämma sig för ett köksskåp. Inte när man saknar befintliga skåp och när köket på torpet ser ut som ett kök från 1880-talet. (Ok, med en modern och ful diskbänk som ska väck!) Det är bara att bläddra i böcker och tidskrifter som visar bilder på gamla kök och därefter kopiera friskt!

Det var två bilder som vägledde mig när jag bestämde mig för mitt köksskåp; en tecknad bild från Göran Gudmundsson bok Stora boken om byggnadsvård och en bild av det befintliga köksskåpet på övervåningen. Därtill en uppsjö av varianter på just dessa två skåp. Det var bara att välja.

Jag medger att jag för några ögonblick övervägde möjligheten att riva köksskåpet på övervåningen och flytta ner det. Men. Det skulle väl vara synd att riva skåpet när vi behöver det till förvaring av bl.a. sänglinne?

Köksskåpet fick stå kvar, men en garderob offrades – för att få fin gammal pärlspont till skåpet! Alldeles gratis! Därefter var det ”bara” att skrapa väggen från gammal färg – hejdå baby-blå! - och sätta igång med bygget.

Blåbär

Det känns så trevligt. Det här med att ta stigen till brevlådan - för att hämta morgontidningen - och upptäcka att stigen kantas av blåbär. Och inte vilka blåbär som helst utan sådana som ropar "Plocka mig! Ät mig!". Sådana kan man ju inte bara gå förbi utan att bry sig om deras rop.

Något annat som känns trevligt just nu är att ställa skålen med blåbär på trappan upp till övervåningen. Inte bara för att jag gillar de slitna trappstegen så mycket, men också för solkattens skull. Nu ska det väl ändå vara slut på regnandet?

Men åter till blåbären. Nu är frågan vad jag ska göra med dem. Äta dem som de är eller baka en pytteliten tårta och garnera den med dessa..?

Sommar, sommar... sommar?

Det är märkligt det här. Jag tänkte mig att när jag är på torpet så kommer jag att blogga och blogga. Och inte ha tid med annat.

Det visade sig bli det motsatta. Hittills. Nu försöker jag ta tag i bloggandet, för här händer det saker. Och det är så klart att det händer saker inne på torpet. Ute händer det liksom inget. Förutom att det regnar.

För er som inte har några timmerhus (eller torp) kan jag berätta att regnandet gör timret kallt. När man inte har en fungerande skorsten. Det blir kallare inomhus än utomhus. Råare. Så nu har muraren varit här, och Drängen och jag väntar på ett kostnadsförslag från honom. Under tiden håller ett köksskåp på att se dagens ljus. Mer om det när det är färdigt.