Om att diska

Det känns som att det är nu som jag lever torparliv - på riktigt. Nu när sommarvattnet är avstängt och jag bär in hinkvis med vatten från brunnen. Det är också nu som jag inser hur mycket vatten jag vanligtvis använder för att diska.

Men det är också något som händer med min inställning till att diska. Från att ha varit något som jag drar mig för blir det ... intressant. Det kräver en känsla för logistik. För hur ska jag göra för att slippa hämta ytterligare en hink med vatten? Hur gör jag för att varmvattnet räcker utan att jag måste ta en paus för att värma nytt. (I kopparcisternen tar vattnet lång tid på sig att knappt bli mer än ljummet - järngryta på vedspisen är det som gäller.)

Skölja - diska - skölja är det som gäller. Och i minimalt med vatten. Och det sista sköljvattnet ska alltid lämnas i baljan för att kunna skölja av den kommande disken. Därefter gör jag något som jag i princip bara gör till jul när jag diskar hemma - dvs. torkar disken. Mm.

En ny slags morgon på torpet

Mm. Det går att elda. Det är en helt annan känsla här nu. Varmare.
Det känns som att allt är på riktigt nu.

Halloween på torpet

Återbruk av tegelstenar

 

Ja, snygg är den ju inte. Den där högen med tegelstenar som ligger bakom huset. Lämningar efter den gamla skorstenen. Vi planerade att rensa upp högen under den kommande skollovsveckan - då jag tar semester och F, som är lärare, är ledig. Att skjutsa iväg teglet till återvinningen.

Det var innan jag såg ett användningsområde för dem. En kant till grönsakslandet! Och fint blir det. Om ock lite snett. Men det sköna med att ha ett torp är att man kan hävda att det sneda inte är slarvigt utan torpigt.

En del av de andra tegelstenarna kommer att bilda (har bildat - hur långt har muraren kommit?) underlaget till den öppna eldstaden i köket. Så vi behöver kanske inte skjutsa iväg så mycket tegel till återvinningen, nu när vi kommit på ett sätt att återbruka dem.

Förväntan

Muraren ringde igår. Han var på torpet och jobbade (och jo, på en söndag!).

Efter samtalet sade F att han kände sig förväntansfull. Det gör jag också. Snart kommer vi att få elda. Muraren har redan kommit överens med skorstensfejaren att den sistnämnda ska dit fredag denna vecka eller måndag veckan därpå.

Förväntan. Snart kommer vi att få elda. Om allt går som det ska kommer vi att kunna hänga på torpet under skollovsveckan och laga mat på en vedspis. Kanske kan vi laga till en gryta? Använda den där ovala åttalitersjärngrytan som jag hittade på loppis och som passar vedspisen perfekt. Hoppas bara att allt går som det ska. Att allt som kan få anmärkningar har fixats till.

(Hoppsan! Det slog mig just att jag glömt att ta fram eldstadsplanerna, det ligger i ladan... Aj,aj, hoppas skorstensfejaren inte åker dit på fredag... Så vida vi inte kan be muraren leta fram dem...)

Gallring pågår

Det kan vara vanskligt att ta ner träd. Det är ju inte så att man kan ångra sig och göra det ogjort.
    
Så vi tog ett träd åt gången. Tills ladan kom fram ur sin gömma. Blev en del av torpet.
    
Att gallra är nog något vi får ägna resten av hösten åt, kanske vintern. Men så går det. När man ska ta ett träd i taget.

Oktoberfägring

Mårbackapelargonarna bryr sig varken om kyla eller brist på vatten.
Sommarängsblommorna låter inte frosten bekomma sig.